Varför ska du använda sociala medier i undervisningen?

Publicerad på januari 19, 2018 av Andreas Skog — Lämna en kommentar

Den svenska skolans uppdrag innebär bland annat att ”Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.”

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ”kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande”

Jag hävdar att vi behöver använda oss av sociala medier i undervisningen för att nå dessa mål.

Varför ska du använda sociala medier i undervisningen?

Därför att lärande är en social process (John Dewy)
Utbildning ska inte förbereda för livet, utbildningen ska vara livet, viktigt och på riktigt. Ge eleverna något att göra, inte något att lära. Detta förhållningssätt stämmer väl med hur unga vill använda tekniken i sin vardag i skolan. Skapa i samarbete och interaktion med andra.

Därför att lärande är multimodalt (Staffan Selander)
Multimodalitet handlar om att kommunikation (och lärande) alltid sker med olika semiotiska resurser samtidigt. Nya artefakter, nya typer av berättande, nya identitetsskapande speglar. Att se, höra, skriva, dela – i sociala medier, med verkliga mottagare – fördjupar och skapar relevans.

Därför att lärande är oberoende av tid och rum
Vi kan inte längre kontrollera var hur och när lärandet sker, internet är rummet för lärande och vi förväntar oss en individuell lärmiljö där vi kan vara aktörer när och var vi själva vill.

Därför att medie- och informationskunnighet är en demokratisk rättighet
I regeringens digitaliseringsstrategi för skolan lyfts den digitala kompetensen som en demokratifråga.

Moderniseringen av Sverige börjar i skolan

Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den.

MIK, medie- och informationskunnighet är medborgarkompetens i informationssamhället. MIK innebär att förstå mediers roll i samhället, att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information och att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier. Dessa färdigheter övas genom arbete i sociala medier.

Därför att skolan blir trovärdig och transparent
Genom att som använda sociala medier öppnar vi fönstren ut mot samhället, vi öppnar för dialog, samspel med omvärlden, är aktuella. Detta skapar förståelse, förtroende och gör skolan begriplig och attraktiv.

Därför att sociala medier ger ett utökat kollegium
Samma mekanismer som gäller för elevens lärande gäller också för oss! Vi lever i en sammankopplad värld där lärandet blir globalt och där vårt kollegium finns i digitala rum. Vi som lärare behöver också bli lärande och utveckla vår kompetens att agera i nätverkssamhället för att vara relevanta nu och i framtiden.

Lycka till!

Publicerat i Okategoriserat

Leva och lära i en uppkopplad värld och skola

Publicerad på oktober 25, 2017 av Andreas Skog — Lämna en kommentar

Idag har jag förmånen att få föreläsa för lärare om hur vi kan använda sociala medier i lärandet och hur vi kan skapa en god studiemiljö i en uppkopplad skola.

Jag har lagt en hel del länkar i en mapp som jag delat ut via Google, här kan du också hitta en presentation som listar en mängd digitala verktyg som kan användas för att synliggöra lärande.

Publicerat i Okategoriserat

Throwback Tuesday #surfalugnt #nätkärlek #ftw

Publicerad på april 5, 2016 av Andreas Skog — Lämna en kommentar

En tisdag för två månader sedan vann jag och teatergruppen UngHästen Surfa Lugntpriset 2016 för Sveriges bästa nätsatsning för unga och vuxna – här kommer lite bilder och pressklipp från den trevliga tisdagen!

Fotograf är Kristina Alexandersson och Jesper Hultqvist

Fotograf Kristina Alexandersson

Fotograf Jesper Hultqvist

Fotograf Kristina Alexandersson

Pressklipp från Västerbotten

Norra Västerbotten
• http://affarsliv.norran.se/480347/natkarlek-kan-vinna-surfa-lugnt-priset
• http://affarsliv.norran.se/480481/har-ar-vinnarna-av-arets-surfa-lugnt-pris-prisas-for-forestallningen-natkarlek#cxrecs_s

SVT Västerbotten
• http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbotten/forestallning-om-natkarlek-prisas

P4 Västerbotten
• Nyheterna (00:37) http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/676059?programid=109
• http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=6365107

Infotech Umeå
• http://www.infotechumea.se/kan-vinna-pris-for-arbete-med-unga-pa-natet
• http://www.infotechumea.se/vinner-pris-for-natkarlek

Region Västerbotten

Hör gärna av dig om du vill att vi ska komma och spela föreställningen #nätkärlek i din kommun!

Märkta med: #näthat, #nätkärlek, pris, surfalugnt, unghästen
Publicerat i Sociala medier, Unga och nätet

Gör Sverige i framtiden – digital kompetens

Publicerad på mars 31, 2016 av Andreas Skog — Lämna en kommentar

Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Vi ska tänka ”digitalt först”, säger it-minister Mehmet Kaplan – hur påverkar det samhället och skolan?

För att nå sina IT-politiska mål tillsatte regeringen 2012 en tillfällig myndighet, Digitaliseringskommissionen som kommer med ett slutbetänkande hösten 2016. Sedan dess har ett antal rapporter om digitaliseringens möjligheter publicerats liksom statistik på webbplatsen digitalasverige.se där man kan följa utvecklingen mot målen inom olika områden.

Sverige ligger långt fram

I rapporten Gör Sverige i framtiden – digital kompetens jämförs hur Sverige ligger till när det gäller digital kompetens i förhållande till omvärlden inom de fyra livsområdena privatliv, samhällsliv, utbildning och arbetsliv. Det visar sig att Sverige visserligen ligger långt fram men att utvecklingen har avstannat.

Att kunna använda digitaliseringen möjligheter är viktigt för varje individ och i privatlivet har svenskarna en god problemlösningsförmåga med stöäd av datorer, en relativt hög andel har testat att programera och vi använder i hög grad mobilt internet.

I samhällslivet är digital kompetens viktig för demokratins utveckling, social sammanhållning och aktivt medborgarskap. I Sverige används offentliga IT-tjänster mycket, men det finns fortfarande kommuner som inte tillhandahåller e-tjänster och det finns mycket att utveckla när det gäller att dela öppna data.

Digital kompetens inom utbildningen i Sverige mäts bl a av tillgången till och användningen av datorer och IT i undervisningen, digital kompetens hos eleverna, lärarnas kompetens att använda IT samt lärarnas förståelse för de möjligheter som it skapar för eleverna.
Sverige har en mittenposition i EU, flest datorer per elev i åk 8, men det är inte lika vanligt att lärarna använder IT i undervisnngen som i vissa andra länder.

Inom arbetslivet uppstår nya yrken och allt fler arbeten inkluderar med självklarhet digitala verktyg och arbetssätt. Sverige är topprankade när det gäller upplevd digital kompetens men det finns problem med att rekrytera it-specialister och när det gäller export av IT-tjänster ligger vi globalt på tolfte plats.

Trots att svenskar är flitiga internetanvändare finns en digital klyfta, fler män än kvinnor kan programmera, fler högutbildade och fler yngre använder internet och e-tjänster än äldre och lågutbildade.

Sverige halkar efter i DESI 2015

desi-composite desi-score-vs-speed-15-16_0 (1)

Att Sveriges utveckling stagnerar bekräftas av den senaste mätningen av The Digital Economy and Society Index (DESI) som summerar indikatorer relevanta för digtal utveckling. Här ser vi att sverige ligger totalt sett på andra plats efter Danmark mycket beroende på att faktorerna Humankapital och Uppkoppling är hög. Men Sverige är också det enda land som inte utvecklar sin DESI 2015.

Gör Sverige i framtiden – Digital kompetens

Om tjugo år beräknas hälften av alla arbetstillfällen försvinna på grund av digitalisering och automatisering. Redan idag finns fler programmerare än grundskollärare och bristen på IT-kunnig arbetskraft beräknas vara uppemot en miljon i euroområdet. I ljuset av detta kan man förstå titeln ”Gör Sverige i framtiden – digital kompetens”. För att samhällets resurser ska räcka till i framtiden behöver vi använda digitaliseringens möjligheter och alla behöver digital kompetens, en kompetens som över tid kommer att utvecklas och förändras. Jag citerar Digitialiseringskomissionens ordförande Jan Gulliksen:

Det räcker inte längre med att bara ta en examen. I en snabbt föränderlig värld krävs att man kontinuerligt kan ställa om och utveckla den kompetens som behövs för att möta nya utmaningar. Hela lärandesystemen behöver utformas till att innefatta ett livslångt lärande och byggande av digital kompetens.

Utredningens förslag om digital kompetens

Digitaliseringskomissionen uppmanar regeringen att ta ansvar och ger ett par förslag på hur detta kan gå till

Regeringen bör årligen följa och analysera utvecklingen av digital kompetens inom högre utbildning.
Regeringen bör kontinuerligt följa och analysera könsbalansen inom itutbildningar.
Regeringen bör införa en skattereduktion för kompetenshöjande insatser för digital kompetens i hemmet.
Sveriges kommuner bör erbjuda digitala servicecenter till innevånarna för att utveckla invånarnas digitala kompetens.

Det återstår att se om regeringen tar utmaningen på allvar och oavsett detta – om samhället i stort inser vidden av digitaliseringens förändrande kraft och förmår ta vara på dess möjligheter. Jag återkommer med fler blogginlägg om digital kometens under de närmaste veckorna.

Märkta med: digital kompetens, digitaliseringskomissionen, regeringen
Publicerat i Digital kompetens

Klipp kabeln – det förändrar ditt tänkande

Publicerad på mars 29, 2016 av Andreas Skog — 1 kommentar

I många kommuner har alla lärare en egen dator, oftast bärbar, men många gånger verkar det som om man fortfarande sitter fast i ett stationärt tänkande. Man vill ha kvar samma mjukvara som man alltid haft och man vill ha både hängslen och livrem innan man publicerar något på internet, d v s sticker ut näsan utanför skolans trygga intranätsväggar. Jag har grunnat på om inte lösningen på detta problem är att klippa internetkabeln, att fysiskt tappa kontakten med servern, mjukvaran och de arbetssätt som följer med den analoga kontroll vi är vana med.

CC0 Public Domain https://pixabay.com/sv/users/susanmoore1825-269008/

Som IT-pedagog åt Region Västerbotten har jag besökt alla kommuner i länet och många gånger är analoga tankestrukturer manifesterade i den fysiska miljön. Jag minns speciellt en gång när jag ackompanjerad av lärarnas flämtningar började demontera den kabelränna där teknikerna buntat ihop alla kablar. Visst var det snyggt, det var anpassat för den stationära lärardatorn som stod i hörnet av klassrummet, men inte speciellt funtionellt när jag ville visa bild från min mobila enhet, syftet med undervisningen måste alltid bestämma över tekniken, inte tvärtom. I samma kommun hade en lärare blivit nekad att använda Skype – inte av sin skolledare utan av teknikern…

Digital inkompetens sitter fast i väggarna

I en kommun skulle jag föreläsa för flera hundra lärare när det visade sig att jag förväntades använda Powerpoint med en fjärrkontroll via en dator som stod i kulissen uppe på scenen, när jag ville spela upp ljud fanns det ingen kabel. I en kommun lämnade lärarna sina bärbara PC i lärarrummet eftersom en stationär dator i klassrummet var kopplad till projektorn, i en kommun tyckte tjänstemänen på att man inte skulle uppgradera eller byta ordbehandlingsprogram på skolförvaltningen eftersom de var beroende av sina wordmallar. Ovanstående exempel visar på att man (organisationen?) inte är motiverad att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv, man har tänkt stationärt, just detta med attityden till förändring är en viktig del av den digitala kompetensen.

Internetboende är mer förändringsbenägna

I höstas var jag så med om en intressant upplevelse när jag skulle utbilda lärare i två olika kommuner om att använda olika internetbaserade verktyg för formativ bedömning. Det var verktyg som hade sin utgångspunkt på nätet, verktyg funktionella för ett specifikt syfte, att göra en quiz, spela in ett ljud eller samarbeta i en text. Attityden hos de lärare som hade chromebooks var helt annorlunda jämfört med de som använde bärbara PC, det fanns en öppenhet och nyfikenhet som saknades i den senare gruppen. För att förtydliga innebär alltså en Chromebook att du måste var uppkopplad för att kunna använda datorn, allt görs via webbläsaren Chrome, allt sparas på internet, inte på datorn medan en bärbar PC innehåller samma program och hårdvara som en stationär dator.

Min analys är att om du är helt hänvisad till att befinna dig på internet ser du omgivningen i ett annat ljus, du förstår webbens föränderliga natur, du inser att ett system inte ska hantera alla funktioner, du kommer i kontakt med de sociala funktioner som möjliggör delande och samarbete och internet verkar inte lika skrämmande när du är en del av gemenskapen. Hos lärarna med bärbara PC funderade man varför man inte kunde redigera i Moviemaker ifall något skulle bli fel med skärminspelningen, eller varför man inte kunde formatera dokument på samma sätt som förr, eller hur man skulle kunna undvika att det material som man producerade i tjänsten spreds. Datorn var visserligen mobil, men tänkandet var stationärt. Kanske är det så att användandet av mobila enheter, helt hänvisade till molntjänster, främjar kursplanens skrivningar om att ”kunna orientera sig i en föränderlig värld” och att ”använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”.

Utmaningen när det gäller att använda IT och internet i skolan handlar alltså mer om attityd och kultur än om kunskap om olika funktioner och datorprogram, jag tror att det kulturen kan få en knuff om vi vågar lätta ankar och klippa internetkabeln.

Märkta med: chromebook, digital kompetens, kultur, mobil
Publicerat i Digital kompetens

Digitala Västerbotten höjer den digitala kompetensen

Publicerad på mars 21, 2016 av Andreas Skog — 2 kommentarer

Nya arbetsuppgifter

Från och med första mars 2016 arbetar jag som en av projektledarna för projektet Digitala Västerbotten. Det innebär att jag fortfarande kommer att arbeta för att utveckla e-lärande och höja den digitala kompetensen i Västerbotten, men mitt perspektiv kommer att breddas från lärare och elever till att innefatta politiska beslutsfattare, personal inom utbildnings- och vård och omsorgssektorn samt små företag.

Jag har under sex år arbetat med IT och lärande i en roll som IT-pedagog på MediaCenter med stödjande funktion till Västerbottens femton kommuner. Det har varit en fantastisk tid där jag träffat 10 000 elever i föreställningen #nätkärlek och ungefär lika många lärare i olika föreläsningar och utbildningar. Utvecklingen har gått framåt, idag har 11 av femton kommuner i länet avtal med Google Apps for education och alla kommuner utom en har någon typ av en till en-satsning. Trots detta finns det oerhört mycket kvar att göra, Skolverket presenterar under våren en ny nationell IT-strategi för skolan i Sverige och programmering kommer att integreras i läroplanerna, detta innebär en enorm utmaning för kommunerna när det gäller kompetensutveckling för personalen. I detta läge behövs ett starkt MediaCenter som en regional resurs för erfarenhetsutbyte och för att alla elever i Västerbotten ska få samma chans till att få digital kompetens. Jag beklagar därför att MediaCenter från och med 2017 får halverad budget.

Digitala Västerbotten

Syftet med projektet Digitala Västerbotten är att skapa förutsättningar för att alla invånare och företag i Västerbotten ska kunna ta del av och vara delaktiga i den omvandling av samhället som digitaliseringen medför. Projektets två pappor är Lars Eriksson som är huvudprojektledare och Magnus Rudehäll som är strateg inom IT på Region Västerbotten.

lars_magnus

Dessa båda har arbetat med den regionala digitala agendan för Västerbotten som i sin tur har bäring på Sveriges digitala agenda. För att förverkliga innehållet i digitala agendan har nu Västerbottens femton kommuner tillsammans med Örnsköldsviks kommun och Västerbottens läns landsting gått ihop i projektet Digitala Västerbotten.

Mål för Digitala Västerbotten

Projektets övergripande mål är att utveckla och öka tillgången till digitala tjänster för invånare, företag och besökare i Västerbotten och därigenom på längre sikt öka länets tillväxt, attraktivitet och konkurrenskraft. Utifrån det övergripande målet är projektmålet att höja den digitala kompetensen och öka utbudet samt användningen av digitala tjänster i Västerbotten. För att uppnå det önskade projektmålet har sex delmål identifierats.

Delmål Digital kompetens och E-lärande

De två delmål som jag kommer att ansvara för handlar om att öka den digitala kompetensen hos utvalda målgrupper och att utveckla och öka användandet av digitala hjälpmedel och tjänster inom området utbildning och kompetensutveckling, e-lärande. Jag ska verka för en regional samverkan inom området, från strategier för införande av digitala enheter och tjänster till gemensamma lösningar av distansöverbryggande teknik, lärplattformar och stödsystem. Detta kommer givetvis att innebära en hel del samarbete med SKL som driver dessa frågor nationellt, men framförallt med politiker och nyckelpersoner i länet.

Spännande och utmanande, men viktigt och nödvändigt. Och jag fortsätter gärna att föreläsa om IT och lärande samt unga och nätet i mån av tid!

Märkta med: arbete, Digitala Västerbotten, Region Västerbotten
Publicerat i Digital kompetens

Vinnare av Surfa Lugnt-priset 2016!

Publicerad på februari 9, 2016 av Andreas Skog — Lämna en kommentar

HURRA! Jag och teatergruppen UngHästen vann Surfa Lugnt-priset 2016!

gruppen

Att logga få vinna Surfa Lugnt-priset är stort! En stor glädje och en stor ära eftersom det handlar om någonting som är viktigt på riktigt. Surfa Lugnt arbetar för att internet ska bli en bättre plats att vara på och det är något som också är min passion. Jag har hela mitt yrkesverksamma liv arbetat med internet och jag brukar parafrasera Martin Luther Kings dröm om en värld där alla är lika mycket värda – jag har en dröm om ett internet där alla kan vara sig själv – och jag behöver din hjälp att uppfylla den!

Jag vill tacka alla som har röstat och gjort det möjligt för oss att vinna priset, jag och UngHästen ska göra vårt bästa för att ännu fler ska få ta del av #nätkärlek!

Det är underbart att surfa på nätet

Ända sedan jag gick på lärarhögskolan i början på nittiotalet och för första gången gick ut på nätet med webbläsaren Mosaic (!) har jag fått uppleva att det finns en enorm drivkraft att kommunicera med andra och att publicera material på nätet. Från examensarbetet 1996 om en ”www-produktion” i en mellanstadieklass till mina egna elevers webbdesign på 2000-talet till explosionen av lärargrupper på Facebook och delakultur på 2010-talet.

Min fascination för nätet startade alltså långt innan sociala medier liknade något som vi har idag, mobiler fanns inte det var istället modemets pipande ljud som framkallade ett pirr i maggropen. Drömmen om att publicera rörlig bild fanns. men det var oerhört krångligt och hur skulle man nå sina tittare?

Idag direktsänder vi med ett klick på mobiltelefonen, var och när som helst. Jag kan fortfarande känna frihetskänslan av att vara uppkopplad, kunna kommunicera, surfa, att kunna utforska nya kontinenter. Och det är viktigt för mig att fortsätta arbeta för att detta ska vara möjligt för alla – och att det ska vara möjligt att vara oberoende på nätet, fria att välja vem som ska ta del av min information.

Framtidens utmaningar på nätet

Framtidens utmaning handlar om integritet, att vi visar respekt för allas åsikter och inte använder vår yttrandefrihet för att skada andra och att vi lär oss hantera data, informationsålderns dyrbara grundämne som företag vill äga och förädla. Vi behöver slå vakt om vår personliga integritet på nätet, helt enkelt för att kunna säga och skapa vad vi vill.

Surfa Lugnt och sprid #nätkärlek!

natkarlek_logo

Publicerat i Unga och nätet

Fortbildning av lärare på Lampton School i London

Publicerad på januari 28, 2016 av Andreas Skog — 1 kommentar

timthumb

Lampton School i Hounslow nära Heathrow är en skola för elever från 9 – 19 år, skolan har deltagit i London Challenge som är ett projekt för att höja kvaliteten i Londons skolor. Skolan har nu mycket höga resultat i Ofsted-utvärderingarna och fungerar som resurs för andra skolor när det gäller att utveckla undervisningen. Skolan är en så kallad Academy, vilket innebär att man får sin skolpeng direkt från staten och är i viss mån friare att prioritera.

lampton_rektor_andreas_skog

Stephen Davis, Headteacher inledde med att berätta om hur skolan arbetar med integration, endast tio procent av eleverna kommer från vita engelska familjer och det är många barn som är nyanlända från mellanöstern och östeuropa på grund av närheten till Heathrow. Man undervisade systematiskt om religion, mångkultur, värderingar och etos och läraren ses som ett föredöme i klassrummet, ett uttryck som ”Pastoral care” används för att uttrycka att man aktivt försöker se till att eleverna mår bra.
Lampton Schools motto lyder: ‘Hold on to the Best’ och mynnar ut i följande utsagor

Consistently outstanding teaching & learning – well planned lessons & marked work;
Tailoring our support to individuals regardless of ability in order to facilitate outstanding progress;
Practice informed by research and contextualised for our school;
An efficient and financially viable broad and balanced curriculum which supports progress for all;
Sporting and cultural achievement is valued and celebrated.

CPD, continuing professional development

teacher_lampton_adreas_skog

Det som imponerade mest på mig var den kontinuerliga professionella utveckling av lärarna som genomfördes på skolan. En obligatorisk fortbildningsdag delades upp i sex bitar som skall genomföras under ett läsår. Varje år sätter man utifrån sina behov upp mål med sin ”Line manager”, typ arbetslagsledare som sedan följer upp med lektionsbesök. Det genomförs även observationer med kollegor från andra skolor och sedan redovisas allt elektroniskt i ett ”Performance management system” så att man kan visa hur många lektioner på skolan som är bra etc.

Eftrsom jag gillar visualiseringar drog jag extra på smilbanden när jag såg CPD Route map, en karta där man beroende på erfarenhet kan hitta de hållplatser som man ska besöka under året. Det var fritt att besöka flera så många lärarer genomförde betydligt fler än sex tillfällen uner året.

lampton_route_map

Vidare höll skolan också i professionell utveckling för lärare från andra skolor och man rbetade enligt en modell som kallades ”Learning three” där man i en grupp av tre hjälpte varandra genom att ge feedback, ganska likt lesson-study som används i Sverige.
utbildare_andreas_skog

I England har man nu gått från att IT är teknik, till att det är digital kompetens till att det är datalogiskt tänkande, Computational thinking, och programmering är ett eget ämne med egna mål. Vi fick en kort dragning av den ansvarige läraren som tidigare hade arbetat som programmerare, men nu såg sig som språklärare, programmering är ett språk som behövs för att kunna lösa problem med hjälp av datorer. datalarare_andreas_skog

Vi fick besöka en historielektion där eleverna arbetade med källor och källkritik, uppgiften var att på papper öva att skriva en artikel till wikipedia och reflektera över källor trovärdighet. Jag frågade ett par elever om de använde Wikipedia i skolarbetet och fick det något förvånande svaret att det gjorde man inte – där kunde ju vem som helst skriva vad som helst. 🙂

girl_wikipedia_lampton_andreas_skog lampton_klass_larare_andreas_skog

Man kan se att väggarna i ett engelskt klassrum är väldigt viktiga, där visar man upp det man gjort. Och givetvis fanns det i varje klassrum regler när det gällde hur man ska uppföra sig och vara klädd! uniform_lampton_andreas_skog

Märkta med: #bett2016 #diubett #london, Bett, DiU, studiebesök
Publicerat i Digital kompetens

Frågor inför konferenser som BETT

Publicerad på januari 27, 2016 av Andreas Skog — Lämna en kommentar

Det pågår just nu en debatt om huruvida studieresor till konferenser som BETT är väl använda pengar eller inte. Jag kommer inte med några svar, men med en viss erfarenhet erbjuder jag härmed några frågor som kan användas för reflektion och för att få ut så mycket som möjligt ur satsade skattekronor.

BETT OR NOT-

Publicerat i Okategoriserat

BETT2016 inleds med studiebesök

Publicerad på januari 20, 2016 av Andreas Skog — Lämna en kommentar

Denna vecka arbetar jag i London med Datorn i utbildningen som återigen gör en fullspäckad resa till BETT-mässan med studiebesök på skolor, olika temaspår, ett nordiskt seminarium och guidade visningar på mässan.

Jag kommer att ansvara för en grupp pedagoger med som valt spåret ”digital pedagogisk utveckling i skolan”. Hur tänker de brittiska kollegorna kring digital kompetens? Hur utvecklar de sin och elevernas digitala förmågor? Vad är målet och hur följer man upp arbetet på skol- och klassrumsnivå?

För att förbereda oss åkte jag och Lena Elfvingsson i ett strålande londonväder till Woodcroft Primary school och träffade rektorn, Mr Craig Tallon.

Craig berättade att han vill skapa förutsättningar för att använda IT i lärandet för att också höja förväntningarna på att IT ska användas i lärandet. Skolan använder Google Apps for education och tar emot elever från ålder 3 till 12 år, de flesta med ett annat modersmål än engelska. Det blir mycket spännande att se hur samtalet utvecklas när jag har med mig mina 18 deltagare!