Hur ska vi möta framtiden? Med kontroll eller med förtroende?
Så inleder författaren John Steinberg sin föreläsning om framtidens skolpolitik – se den i efterhand på UR. Steinberg menar att kontrollen visar sig på många olika sätt i dagens skolpolitik. Skollagen och styrdokumenten har ändrats, lärarlegitimationen har tillkommit och det nya betygssystemet har fått fler betygsteg.
John berättar att han har följt en kommun där man i sjätte klass ska göra nationella prov i fem ämnen, sammanlagt 13 delprov som tar 52 lektioner att genomföra och ytterligare ca 40 lektioner att rätta och ge feedback. Hur gagnar detta barnen med extra behov? Det krävs tid för att utveckla det konstnärsskap som det innebär att vara lärare och den tiden saknas i dagens skola.
Har skolan spelat ut sin roll?
Skolan har länge haft kontroll över lärandet och dess former. Vi vuxna har bestämt vad, hur, var, när, av vem och med vem eleverna ska lära sig. Men internet och den uppkopplade verkligheten ändrar detta. Helt plötsligt kan eleven välja och säga ”jag är inte intresserad av detta”, ”jag vill inte lära mig av dig och just här”, ”jag kan lära mig det jag vill på min tid på min plats och med vem jag vill”. Att skolan tappat i relevans för världens mest uppkopplade folk är kanske inte så konstigt. Vi är inte lika bra som andra i PISA-tester, och många elever kanske inte ens vill vara det. Steinberg hävdar att det egentligen är ganska enkelt att åtgärda – låt eleverna träna meer på det som mäts i PISA, men är det önskvärt?
Kommer man i framtiden att kunna välja bort skolan och gå andra vägar för att få kunskap? Kanske – om skolan inte levererar sammanhang, kvalitet, samarbete, passion, demokratiutveckling och livslånga effekter. Data och innehåll kan nås på andra sätt.
Ge lärarna större förtroende och frihet
John återkommer hela tiden till att vi borde låta lärarna ta hand om skolans utveckling. Låt lärarna få mer tid till reflektion, ge dem tillit och låt dem utveckla sin profession. Låt de svenska lärarna hitta en svensk identitet, det blir tokigt när vi försöker efterlikna andra länder som har andra förutsättningar, skolan verkar som en del i ett system. Sverige är unikt med vår lagommentalitet där det finns en unik balans mellan empati och innovation och där demokratin och jämlikeheten har kommit längre än i många andra länder. Detta är vår styrka och det är och där vi kan hitta vår framgång menar Steinberg
Vad är skolan till för?
John avslutar sitt anförande med att resonera vad skolan är till för och konstaterar att skolan inte bara är ett kunskapsprojekt utan också ett demokratiprojekt. Innehållet i skolan bara är en metafor, innehållet är inte målet, lärandet i skolan ska vara en metafor för hur lärandet går till i andra sammanhang, utanför skolan. Detta innebär att vi måste integrera skolan mer i samhället inte isolera skolan och se på skolans problem som om de bara kan lösas inom skolans väggar.
Skolan borde vara mer värderingsstyrd och förhoppningsvis kan framtidens skola utbilda konstruktiva och solidariska medborgare som går ut med mer personlig drivkraft än när de kom in.
Jag är fyrabarnsfar, lärare och IT-pedagog.
IT förändrar skolan 
Uppfriskande!