De 100 bästa verktygen för lärande

Vilka är de mest användbara verktygen för lärande? Jane Heart har sedan 2007 sammanställt en lista över de hundra bästa verktygen för lärande. Hela listan kan du hitta på Centre for Learning & Performance Technologies, här har jag tagit med de tio verktyg som hamnade i topp.

De sociala verktygen dominerar

Nio av de tio främsta verktygen innehåller sociala dimensioner, bara Powerpoint sticker ut, men kan finns det med på grund av att det också är lätt att dela med sig av powerpointpresentationer? Naturligtvis ska vi ta tillvara den sociala webbens mekanismer även för utbildning. Om barn, om människor i allmänhet samarbetar i verktyg som Twitter och Google kan vi ju inget annat göra än att skratta och använda oss av samma teknik när vi arbetar i skolan.

UP/DOWN since 2011	rank	TOOL	Notes	Pers/ Prof	Edu	Ent
=	1	Twitter	Social network & micro-blogging service	x	x
=	2	YouTube	Video-sharing site	x	x
=	3	Google Docs/Drive	Office suite and data storage service	x	x	(x)
UP 11	4	Google Search	Web search engine	x
=	5	WordPress	Blogging/website tool	x	x	x
=	6	Dropbox	File synchronization	x	x	(x)
DOWN 3	7	Skype	Text and voice chat tool	x	x	(x)
UP 11	8	PowerPoint	Presentation software	x	x	x
UP 5	9	Facebook	Social network	x	x

 

Det finns få verkligt fria verktyg

Google, Twitter, Facebook – alla är de företag som låter oss använda deras verktyg med förbehållet att de kan använda vår information på olika sätt. På tioitopplistan hittar jag egentligen bara bloggverktyget WordPress som är helt fritt och kan användas utan några krav från en leverantör. detta är något som vi också måste ta hänsyn till när vi skolar in eleverna i användning av webbverktyg.

Vi använder allt – utom Twitter!

Stämmer det som Jane påstår att detta är en världsvid undersökning så är det intressant hur det verkar vara lika överallt. Jag skulle påstå att en lärare i Umeå Kommun under en arbetsvecka använder sig av alla verktygen på listan nedan – förutom Twitter(!) som toppat listan tre år i rad. Kanske blir 2013 året då lärarna på allvar förstår varför Twitter är så kraftfullt? Twitter är ett av de bästa sättet att få kalibrerad information från olika källor samtidigt, det är snabbt och det är lätt att få professionella kontakter och internationell input. Se alltså till att börja twittra under 2013!

Veckans YouTube: Bedömning för lärande

Hur gör vi bedömningar i skolan som främjar lärande? Här kommer en kort föreläsning med Gudrun Erickson, universitetslektor vid Göteborgs universitet som bland annat har mångårig erfarenhet som projektledare för framtagandet av nationella prov. Föreläsningen är en av fler som finns upplagda på Skolverkets egen YouTubekanal – en riktig guldgruva för dig som vill följa aktuell debatt och forskning om lärande.

 

Nätverk är livsviktiga för lärande

Hur ser ditt nätverk ut? Om frågan hade ställts för tjugo år sedan hade svaret garanterat varit annorlunda än idag. Kanske det hade handlat om dina studiekamrater, arbetskamrater och din familj, hade vi frågat för hundra år sedan kanske det hade varit människorna i byn, men viktigt har nätverk alltid varit.  Om vi räknar med de två största sociala nätverken på webben, Facebook och det kinesiska nätverket Qzone, är nära en och en halv miljard människor engagerade i dessa nätverk, var femte människa på planeten Tellus. En tanke nästan svår att greppa, men kanske ändå inte så konstig, jag tror att det är högst mänskligt att nätverka, vi människor behöver varandra.

Nätverken påverkar lärandet

Mitt nätverk består av både personliga och professionella kontakter, den väv av människor som jag interagerar med via webben och i det fysiska rummet. Jag tror, jag vet, att mitt liv och mitt lärande påverkas av mitt nätverk. Våra elever ingår också i nätverk, och därmed uppstår frågan hur utnyttjar vi elevernas nätverk i skolan, i undervisningen, i lärandet? För om vi ser eleven och elevens nätverk som en möjlighet blir fler elever och fler nätverk mer möjligheter! Och om vi inte utnyttjar elevens nätverk? Då alieneras eleverna från verkligheten och vi får kämpa i motvind för att engagera eleverna. Men, jag tror att alla lärare vill att eleverna ska lära sig för livet, jag tror att vi delar uppfattningen att lärande sker i samspel med andra, i brytpunkten mellan min uppfattning och andras syn på saken, i detta nätverkens tidevarv har vi bättre möjligheter än någonsin att förverkliga detta.

Jamie’s Dream School

Jamie Oliver kände sig enligt utsago besviken av det engelska skolväsendet, nu som trettiofemåring vill han skapa sin egen drömskola, fylld av kända auktoriteter inom olika ämnesområden. Inte nödvändigtvis lärare, men människor med stor kunskap och pondus. Allt sänds i TV förstås (Jamie’s Dream School Channel 4) och upplägget är inte olikt den svenska tv-serien Klass 9A. Eleverna har sina problem, men blir peppade, utmanade och väckta av engagerade, kunniga vuxna. Gripande aha-upplevelser låter inte vänta på sig, eleverna når nya höjder med hjälp av ”superpedagogerna”.

Låter jag raljant? Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska tycka, varken om klass 9A eller om denna ”Dream school”, jag har inte heller sett mer än något avsnitt. Men, jag tror faktiskt att läraren är av allra största betydelse för att skapa en god lärandesituation för eleverna. Jag tror också att det betyder något om man delar det från sitt hjärta och om man har praktisk erfarenhet av någonting. Och jag tycker faktiskt att ledarrollen som läraren har i klassrummet alltför länge undervärderats till förmån för planlöst letande efter kunskap, i bästa fall med hjälp av läromedel.

Jag kan också bortse från de konstruerade situationer som tv-regissören ordnat till, den korta tid som lärarna i fråga måste engagera sig och den ovanliga förväntan som ändå ligger till grund för ovanligt bra resultat. Jag kan lägga undan alla dessa invändningar och njuta av mänskliga möten som skapar magi.

Hur ser din drömskola ut?

2011:Det måste få vara roligt i skolan!

Jag har (för) länge framhärdat i Aisoposisk anda, ”Att lida är att lära” lär han ha sagt sådär 300 år före Kristus födelse. Jag har predikat för mina elever  – och mina barn – hur viktigt saker och ting kan vara fast de är tråkiga.  Och jag tror inte att jag är ensam. Bland föräldrar, lärare, och till och med elever har man den föreställningen. Att lära – det är ju att sitta stilla, lyssna snällt, skriva med penna på papper och besvara frågor på prov. I värsta fall kan det bli som vår gymnasieklass halsstarrigt skanderade ”Att lära är att lida”. Får man förslå att vi tar ett glädjeskutt in i 2010-talet utan att bli anklagad för att vara en Na´vi från Avatar?

Mål och metoder blandas ihop

Problemet är att vi lätt blandar ihop mål och medel, innehåll och metod, som om det vore bättre att läsa från ett papper än från en skärm. Vi anlägger ett moralistiskt perspektiv när det gäller dataspel eller mobiltelefoner i skolan, var för är det ”fel” att åttaåringar använder mobiltelefoner i skolan, för att lära sig, eller att lyssna på musik, eller att redovisa sin läxa? Nej nu är det dags att röra om i grytan, dags att öppna ögonen och jobba med nya verktyg, sådana som erbjuds på Internet, dessa är relevanta och intressanta för ett barn på 2000-talet och detsamma borde gälla för en lärare på 2000-talet!

Varför är skolan är tråkig?

Problemet med skolans tråkighet är komplext, det handlar givetvis om okunskap om nya verktyg, vilket i sin tur beror på att lärare inte har tid med egen reflektion och kompetensutveckling. Men det beror också på en skolkultur och en ovilja mot att pröva nya grepp som man inte har kontroll över. Skolan blir också tråkig om den inte är relevant för den den är till för – eleven.

Lärarrollen står ibland i vägen, ibland de yttre förutsättningarna i form av teknikstöd och support. Problemet kvarstår dock, det är många gånger tråkigt i skolan. Och det enda som räddar situationen är den mänskliga entusiasmen, den enskilde läraren som brinner för sitt ämne och för eleverna. Men om entusiasmen tar slut och vi endast byggt på att lärarens motor ska driva arbetet, vad händer då?

Barnen har bara en chans

Våra barn går bara en gång i årskurs ett, redan där ska deras egen motor startas. Bara en gång är de bångstyriga fjortonåringar, då ska de utmanas, uppmuntras att själva skapa och ta ansvar, inte agera gisslan i ett klassrum där läraren gör som den alltid gjort, ibland utan gnista. Inte ska våra barn behöva mötas av suddiga svartvita OH-blad från förra århundrandet och misstro om de vill ”göra något på datorn”? Tänk dig motsvarande situation i ett företag där man har ett kundmöte, omöjligt. Varje barn möter oss bara en viss tid i skolan, det är den tiden som är den viktigaste för just det barnet. Förnyelse av skolan handlar inte om oss, det handlar om de som kommer efter oss.

Internet ger variation och relevans

Hur kan vi variera undervisningen och hur kan vi vara relevanta? Svaret heter Internet, Internet är ett hopkok av mänsklig kreativitet och en av skolans viktigaste uppgifter är att lära människor hur man använder Internet för att lära och för att själva skapa ny kunskap. Här finns all fakta, alla verktyg för kommunikation, alla nyheter, och här finns våra elever. Detta är en utmaning inte bara för lärare. Forskare, föräldrar, läromedelsförlag och politiker – vad gör ni för att skolan ska kunna använda Internet på ett lätt, säkert och effektivt sätt?

Jag ska dra ett litet strå till stacken och under 2011 försöka lyfta upp webbbaserade verktyg som du som lärare kan använda för att göra det roligare i skolan. Det kommer att handla om ljud, text, webbsidor, bilder, animationer, spel, appar, filmer, sätt att kommunicera, skapa, ge respons och samarbeta. Jag ser fram emot 2011, det kan bli så mycket roligare i skolan!

Och vill du göra en egen Avatar-bild så hittar du en tutorial här