IT happens in Umeå <3

I Umeå Kommun har vi en av landets största en-till-en-satsningar, alla gymnasieelever och alla lärare i grundskola och gymnasium har fått en bärbar dator som stöd i sitt arbete. Det som speciellt uppmärksammats är den goda anda som funnits mellan IT-avdelningen och den pedagogiska utvecklingsenheten. Målet är nu inställt på grundskoleelever och Hagaskolan kommer under läsåret att erbjuda sina högstadieelever en egen dator.

Konferens om Digitalt lärande

Nu ordnar Umeå Kommun en konferens om Digitalt lärande i Umeå på Östra gymnasiet. Det är gratis, och årets IT-politiker Hans Lindberg är där – så passa på att komma och ställa era frågor kring hur man tänkt och löst olika problem i Umeå. Anmälan skall ske senast fredag 17 september!

Speciellt frågor om säkerhet och ansvar brukar vara stötestenar, och det kommer att finnas personal från IT-avdelningen som berättar om sina lösningar. Min egen åsikt är att vi måste bemyndiga lärarna, deras arbete är ett kreativt arbete och de behöver makten över sin egen dator. Sedan får de tekniska lösningarna anpassas efter detta.

Läs mer

IT-handboken Umeå Kommun

Infotech – IT-nyheter från regionen

Infotech – Lärande utan gränser, en rapport om effekterna av en-en satsningen

Umeås Skoldirektör Gunnar Olofsson bloggar

Utvecklingsavdelningen LearningLab i Umeå twittrar

Bild:Flickr/Unhindred by Talent

Är den bärbara datorn en respirator?

Att vara utan luft är något av det värsta som man kan uppleva. Själv har jag stor respekt för vatten och minns paniken när jag sköljdes ut av våg efter våg på en strand i Los Angeles 1993. Jag hade inte lärt mig att surfa på vågen.

Ibland kan man uppleva hur den bärbara datorn och tillgången till Internet också utvecklas till ett starkt beroende som man nästan inte kan leva utan. Jag upplevde det redan i mitten på nittiotalet när jag undervisade på Mimerskolan i Umeå. När lektionerna började närma sig sitt slut hörde man hur det bokstavligen krafsades på dörren. Alla ville komma in och komma åt Internet i datasalen, och det var ändå långt innan de sociala nätverkens tid.

I Umeå har vi som på så många platser genomfört ett en-till-en projekt som innebär att ungefär 4000 gymnasieelever har sin egen dator. Jag är säker på att det informella lärandet har tilltagit, jag tror att det har tillfört undervisningen nya och relevanta kvalitéer och jag tycker att det är självklart att vi ska utbilda eleverna i digital kompetens och samarbete över Internet. Men ändå, hur hanterar vi när eleverna börjar ”kippa efter andan” när vi någon gång i sänder vill genomföra en lektionsaktivitet utan datorn. Eller när vi vill att eleverna ska lära känna sina nya klasskompisar istället för att fälla upp locket och skärma av sig själv med sina nätvänner. Extra tydligt blir detta hos de elever som har ett sviktande självförtroende eller studiesvårigheter. På nätet kan man vara kung och kanon, det är svårare att bemästra kontakter av kött och blod.

För att den bärbara datorn skall bli en språngbräda istället för en barriär mot omvärlden behöver internetkulturen utmanas och utnyttjas av modiga lärare med tydliga strategier. Pedagogen är expert på kunskapsmål och på kunskapande och måste utmana eleverna, rubba deras cirklar, få dem att tänka, reagera och blanda sin egen kunskap med omvärlden för att på så sätt nå ny kunskap och nya mål. När vi målar upp målet för kursen, för momentet, för lektion kommer eleverna att nå fram – elever är målsökande!

Vidare behövs kunskap hos pedagogerna om hur man ”surfar på vågen”, internets kraft behöver utnyttjas för skolans ändamål. Vi behöver använda oss av internets verktyg, kommunikationsmöjligheter och digitala lärresurser i undervisningen. Då kanske kan datorn ändå bli den respirator som behövs för att kunna andas ny frisk luft i en miljö som allt för längre präglats av dammiga böcker, inaktuella kartor och suddiga OH-blad.

Bild: Flickr/Yager-Madden